Sara In Seattle

Jag sitter framför datorn - sista blogginlägget i det här huset - minns inte (man börjar väl bli senil så här på gamla dar) hur mycket jag har berättat för er men även om familjen är underbar så var jag ute efter en lite mer individuell levnadssituation - familjen vars äldsta dotter är 16 och vi befinner oss på väldigt olika plan i livet, hade lite svårt för den omställningen och det blev alldeles för mycket och strikta regler för att jag skulle kunna anpassa mig på det sätt som jag anser bäst och för att jag ska kunna få ut det jag vill av mitt år här. Så imorgon åker jag till en ny familj. Det var snabba ryck för dom hittade familjen i måndags och bestämde sig i tisdags. en väska är packad och elise var här och hjäpte mig. Det kändes lite konstigt att packa - nästan som om jag skulle åka hem. Ibland önskar jag att jag gjorde det och undrar varför jag är här - men så tänker jag att - inre monolog: "men hörredudu, inte *** är du väl så dum att du åker hit utan bra anledning - bara för att du är senil nu så kan du väl inte ge upp heller!" - speciellt den där biten när jag typ kallar mig smart brukar få mig tillbaka 'on the right track'. Hursomhelst: Imorgon flyttar jag till the Anderssons - deras döttrar går numera på college och de hade en kille från spanien förra året. hoppas det blir bra - I'll keep u posted.